Högre krav och kvalitet i skolan

Bland ministrar i Sverige finns det med all säkerhet få som är så tydliga i sina budskap som utbildningsminister Jan Björklund (FP). Politiskt intresserade kan inte ha undgått Jan Björklunds budskap om högre krav och kvalitet i skolan. Han har sedan 2006 i rekordfart genomdrivit omfattande förändringar inom förskola, grundskola, gymnasium och lärarutbildningen som tillsammans kommer att resultera i en kraftig höjning av kunskapsnivån bland Sveriges elever. Allt detta med det övergripande målet att förbättra vårt lands möjligheter att klara konkurrensen i en globaliserad värld.

Mot den bakgrunden är det svårt att förstå Kalle Olssons angrepp på Jan Björklund i LT:s ledare i lördags där han beskyller utbildningsministern för att riva ner ambitionerna i utbildningsväsendet. Vi liberaler bejakar att människor är olika och har olika förutsättningar. Därför strävar vi mot en skola som ger alla bästa möjligheter att nå kunskap och utveckla sina färdigheter. Det räcker inte att vi höjer ribban för kunskap hos de elever som vill läsa vidare vid högskola och universitet eller främjar bättre yrkeskunskaper hos de som avslutar gymnasiets yrkes- eller lärlingsprogram. Kvar finns en alltför stor grupp, 22 procent, av yrkeseleverna, som hoppar av gymnasieskolan. För dessa allra mest skoltrötta elever tar ett treårigt lärlingsprogram för lång tid. De lämnar skolan utan utbildning alls och går ofta rakt ut i arbetslöshet.

Folkpartiet kan aldrig acceptera att vissa elever helt slås ut i vårt skolsystem. Denna grupp ungdomar behöver vårt stöd allra mest. Med ett godkänt yrkeskunskapsbevis i handen efter 1-2 år i gymnasiet är vi övertygade om att dessa elever, bredvid en bättre självkänsla, även har lättare att få fotfäste på arbetsmarknaden än många av dagens arbetslösa ungdomar som hoppat av gymnasiet utan något intyg om sin kunskapsnivå i handen.

Ja till Europa

Europeiska unionen är ett hittills unikt och framgångsrikt projekt. Under 60 år har den europeiska integrationen bidragit till fred och demokrati, en stabilitet som idag omfattar 27 länder. Den skuld- och bankkris vi nu ser i Europa är en stor utmaning. Den förpliktar Sverige och andra medlemsländer att stå upp för ett bevarat samarbete i Europa och att solidariskt bidra till en lösning av krisen. Endast genom ett fördjupat samarbete kan Europa komma förstärkt och stabilt ur den nuvarande krisen.

Tyvärr är denna solidaritet och vilja till gemensam lösning inte självklar bland alla länder i Europa och inte heller bland alla partier i Sverige. Röster höjs för att åter stärka enskilda nationella intressen och att utpeka euron som orsak till krisen. Istället för att fokusera på nya gemensamma finanspolitiska regler, skuldhantering och en stramare ekonomisk politik – fokuserar man på valet av valuta.

De medier, journalister och politiker som talar om ”Eurokrisen” söker alltför lättvindigt och oseriöst efter en syndabock. Euron är idag den näst viktigaste valutan i världen. Den har visat sig vara stabilare över tid än den amerikanska dollarn. Euron har även under sin 10-åriga livstid visat sig mer stabil än den starka tyska D-marken under dess sista 10 år.

Länder som USA och Storbritannien har statsfinanser som är i djup kris utan att ha euron som valuta. Krisen har slagit till i Grekland, Italien, Portugal och andra länder – inklusive USA och Storbritannien – men inte i välskötta euroländer som Finland, Tyskland och Nederländerna. Ett land som driver en vettlös ekonomisk politik får stora problem, oberoende av vilket valutasystem landet har.
För Sverige är det viktigt att det i Europa inte sprider sig en allmän bankkris som drar med sig Sverige. En sådan skulle drabba löntagare, pensionssparare och insättare i hela Europa – inklusive Sverige – med bland annat ökad arbetslöshet och lägre inkomster som följd. Därför är det viktigt att Sverige ska medverka i det fördjupade samarbete för budgetdisciplin som Europas länder nu enats om.
Folkpartiet vill att Sverige ska ta sitt ansvar för att föra Europa stärkt genom krisen. Gemenskapen och solidariteten får inte ersättas av egoism och  förstärkt nationalism i svåra tider. Vi måste hålla ihop Europa och bygga vidare på den 60-åriga integrationen av Europas länder. Endast ett starkt Europa präglat av gemenskap och solidaritet kan möta och påverka dagens och morgondagens globala utmaningar.

Bättre service ökar stödet för Systembolaget

Förslaget från folkpartiets Carl B Hamilton om att det på internet ska gå att beställa hemkörning av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker från Systembolaget har utlöst en del debatt. Jag har fått frågor om folkpartiet nu överger sitt sociala ansvar som traditionellt har präglat partiets alkoholpolitik.

Mitt svar är att Carl  Hamiltons förslag på ett skickligt sätt förstärker och utvecklar en ansvarsfull politik för alkohol. Redan idag är det möjligt att beställa på bolagets hemsida. Det nya i förslaget är en statligt kontrollerad hemtransport som kunden själv betalar. Transportfirmorna registreras och överlämnandet av varorna sker först efter legitimation och ett nyktert bemötande av kunden. Detta innebär en utökad service med bibehållen statlig kontroll. Detta bör öka svenska folkets stöd gör Systembolagets detaljhandelsmonopol utan att för den skull leda till ökad konsumtion.

Den bästa förutsättningen för en socialt ansvarsfull alkoholpolitik i Sverige är utan tvekan kopplad till ett bibehållande av Systembolaget. Förslaget av Carl B Hamilton syftar till att stärka Systembolagets ställning och utöka den statliga kontrollen av beställningar på internet. Detta går helt i linje med folkpartiets traditionella alkoholpolitik.

Om detta förslag dessutom kan underlätta gårdsförsäljning av lokalt producerade alkoholdrycker med bibehållen statlig kontroll och inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol så är både Hamilton och svenska folket att gratulera.

Svensk skola i förändring mot högre kvalitet

Alliansregeringen håller fortsatt högt tempo när det gäller att förändra skolan. Utbildningsdepartementet med Jan Björklund i spetsen har genomdrivit en rad reformer som träder i kraft den 1 juli 2011. Flertalet internationella undersökningar har under senare visat på att kunskapsnivån sjunker bland svenska elever jämfört med elever i många jämförbara länder. Denna utveckling vill Folkpartiets skolpolitik vända. Om Sverige ska kunna hävda sig som kunskapsnation i en global konkurrens krävs det att vår skola håller hög kvalitet. Följande reformer som börjar gälla från den 1 juli utgör viktiga bidrag till att öka kvaliteten i den svenska skolan:

Stopp för fastanställning av obehöriga. Skärpta behörighetsregler för lärare har införts i skollagen. Lärare som saknar lärarexamen kan inte bli tillsvidareanställda (med vissa undantag). Kommunerna måste avsätta resurser och lärare läsa de kurser de saknar.

Ny lärarutbildning. Den nya lärarutbildningen startar ht 2011. Höjd kvalitet, större specialisering och mer ämnesfördjupning än tidigare kommer att höja statusen på utbildningen så väl som på läraryrket.

Bättre stöd till eleverna. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska stärkas. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas.

Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Fler beslut än i dag kan överklagas, vilket ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av ”betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter” ges ökad rättssäkerhet.

Ökad trygghet och studiero. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. För de elever som stör andra elevers trygghet och studiero finns fler disciplinära åtgärder. Nya åtgärder som föreslås: ”försittning”, skriftlig varning även i grundskolan, samt tillfällig avstängning även i grundskolan.

Fler steg i betygsskalan. Fr.o.m. hösten 2011 ska eleverna få betyg enligt en ny betygsskala, med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg. Fler steg än tidigare gör det lättare för elever att höja sina betyg. Betygen blir dessutom mer rättvisa.

Nya kurs- och läroplaner. Nya läroplaner införs successivt fr o m läsåret 2011/12 enligt propositionen Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87).

Därutöver genomförs ett antal reformer inom gymnasieskolan för att minska avhoppen från gymnasiet. Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogrammen och lärlingsutbildningar är viktiga förändringar för att fler elever på ett framgångsrikt sätt ska kunna slutföra sin gymnasieutbildning.

 

Nationell allianspolitik – räddare för sjukvården i länet

Under mina 12 år som företrädare för folkpartiet i Jämtlands läns landsting har jag skrivit ett antal motioner, interpellationer och frågor i syfte att förändra politiken för hälso- och sjukvården, länstrafiken och kulturen.

De flesta har handlat om att förbättra tillgänglighet till vården, minska väntetider och köer, minska antalet långtidssjukskrivna och förbättra möjligheten till att få rehabilitering.  Med få undantag har alla mina förslag röstats ned av den politiska majoriteten bestående av S, V och MP. Likaså har de gemensamma förslag som vi, tillhörande oppositionspartierna C, M, Fp och Kd, lagt i samma frågor konsekvent fått avslag.

Det var uppenbart att den rödgröna ledningen i landstinget tyckte att länets invånare gärna kunde sitta i telefon några timmar för att nå primärvården, att långa köer och väntetider är normalt i svensk sjukvård liksom att flera års sjukskrivning utan åtgärder och rehabilitering är humant.

Som oppositionspolitiker fick man vänja sig vid att det inte går att förändra villkoren för patienterna  i Jämtlands läns landsting. Allt är så bra som det är.

Ända till vi fick en borgerlig alliansregering hösten 2006. Plötsligt kom det nationella riktlinjer och lagstiftning inom de områden vi i oppositionen här i landstinget förgäves kämpat så länge för. Tillgänglighetsgaranti, vårdgaranti, kömiljard, sjukskrivningsmiljard och rehabiliteringsgaranti tvingade Jämtlands läns landsting att ta itu med dessa problem. Man har arbetat bra och fått del av de belöningspengar som staten betalar ut.

Det vi oppositionspolitiker inte kunnat få gehör för under mer än tio år blev nu möjligt tack vare nationell politik. Jag är normalt en vän av regional demokrati för styrning av hälso- och sjukvård. Ändå är jag mycket tacksam för att den nationella politiken äntligen tvingat landsting som det i Jämtland/Härjedalen att förändra.

Nu behöver jag inte skriva motioner om tillgänglighet,köer och väntetider, sjukskrivningar och rehabilitering längre. Länge leve den nationella politiken, den behövs för att förändra i röda landsting som i vårt län!

Barnfattigdom – ett tvetydigt begrepp

Barnfattigdom är ett allvarligt problem som bör åtgärdas utifrån de faktiska problem som ligger bakom barns ekonomiska utsatthet.

Under senare tid har de politiska partierna S, MP och V utnyttjat en påstådd ökning av barnfattigdomen i Sverige som ett populistiskt verktyg för att döma ut alliansregeringens förda politik. Man hänvisar till den utredning som Tapio Salonen genomfört på uppdrag av Rädda Barnen där det varnas för en ökande barnfattigdom.

Vad man inte säger är att den angivna ökningen av fattiga barn är beräknad utifrån det relativa fattigdomsbegreppet. Det utgör alltså ett jämförelsemått, inte en mätare av ekonomisk standard. Det visar hur en grupp i samhället, de som har mindre än 60 procent av medianinkomsten, står sig ekonomiskt i förhållande till andra. När många människor höjer sina inkomster så ökar rent statistiskt andelen människor som relativt kan definieras som fattiga. Detta är vad som hänt 2006-2010.

Vid den ekonomiska krisen i Sverige i början av 90-talet hände det motsatta. Många människor fick det ekonomiskt sämre, även de som definierades som relativt fattiga. Men eftersom klyftan minskade mellan de fattiga och stora delar av befolkningen så såg det i statistiken ut som att fattigdomen minskade.

Ingen talade då om en minskning av barnfattigdomen. Dessa exempel får istället stå för hur missvisande statistik kan vara och hur felaktigt använda siffror kan prägla den offentliga debatten.

Ett mer exakt begrepp är barnfattigdomen i absoluta tal, hur många barn som lever under en viss definierad ekonomisk gräns. Den absoluta barnfattigdomen har nämligen halverats mellan toppåret 1997 och 2008, från cirka 22 till 11 procent av alla barn. En begränsad ökning på 0,6 procentenheter ägde rum 2008 som lätt kan förklaras med finanskris och flyktinginvandring.

Det mesta pekar på att de senaste två årens kraftiga sysselsättningstillväxt på cirka 200 000 fortsätter att minska den absoluta barnfattigdomen. Även antalet som lever på socialbidrag minskar.

Hur vi ska få fler människor att gå från bidrag till arbete med egen försörjning borde vara det som Håkan Juholt och S, MP och V i Jämtlands läns landsting debatterar istället för att cyniskt utnyttja barn för att angripa politiska motståndare.

Dags att backa om GMO

Länge var det tabu att ifrågasätta det mytomspunna förbudet av genmodifierade grödor (GMO) i Europa, i Sverige och framförallt i Jämtlands län. GMO var en smittsam farsot hette det. Bara en enda gröda sprider livsfarlig genmanipulation till alla växter, djur och människor i omgivningen för generationer framåt.

I Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting har ”miljövänner” drivit igenom förbud av GMO i vårt län. På frågor om det finns vetenskapligt stöd för detta kategoriska förbud hävdade förbudsivrarna att all forskning pekade mot totalförbud.

Efter tio år och två miljarder av oberoende forskning, via EU-kommissionen kring risker med GMO, har man nu sammanfattat sina resultat i en rapport. Där drar man slutsatsen att genetiskt modifierade grödor inte är farligare för hälsa eller miljö än traditionellt framtagna växtsorter. Förädlingstekniken i sig är alltså inget att oroa sig för. Den är tillsammans med modern bioteknologi ett effektivare och mer träffsäkert sätt att utveckla nya grödor. Ett välkommet verktyg alltså i strävan att bemöta världssvälten och dåligt utvecklade jordbruksmetoder.

Nu återstår bara att vrida klockan tillbaka i Jämtlands län. Dags att ersätta de gamla förbuden med en öppning gentemot användning av GMO. Dogmatikerna och förbudsivrarna må förlåta.