Bland ministrar i Sverige finns det med all säkerhet få som är så tydliga i sina budskap som utbildningsminister Jan Björklund (FP). Politiskt intresserade kan inte ha undgått Jan Björklunds budskap om högre krav och kvalitet i skolan. Han har sedan 2006 i rekordfart genomdrivit omfattande förändringar inom förskola, grundskola, gymnasium och lärarutbildningen som tillsammans kommer att resultera i en kraftig höjning av kunskapsnivån bland Sveriges elever. Allt detta med det övergripande målet att förbättra vårt lands möjligheter att klara konkurrensen i en globaliserad värld.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå Kalle Olssons angrepp på Jan Björklund i LT:s ledare i lördags där han beskyller utbildningsministern för att riva ner ambitionerna i utbildningsväsendet. Vi liberaler bejakar att människor är olika och har olika förutsättningar. Därför strävar vi mot en skola som ger alla bästa möjligheter att nå kunskap och utveckla sina färdigheter. Det räcker inte att vi höjer ribban för kunskap hos de elever som vill läsa vidare vid högskola och universitet eller främjar bättre yrkeskunskaper hos de som avslutar gymnasiets yrkes- eller lärlingsprogram. Kvar finns en alltför stor grupp, 22 procent, av yrkeseleverna, som hoppar av gymnasieskolan. För dessa allra mest skoltrötta elever tar ett treårigt lärlingsprogram för lång tid. De lämnar skolan utan utbildning alls och går ofta rakt ut i arbetslöshet.
Folkpartiet kan aldrig acceptera att vissa elever helt slås ut i vårt skolsystem. Denna grupp ungdomar behöver vårt stöd allra mest. Med ett godkänt yrkeskunskapsbevis i handen efter 1-2 år i gymnasiet är vi övertygade om att dessa elever, bredvid en bättre självkänsla, även har lättare att få fotfäste på arbetsmarknaden än många av dagens arbetslösa ungdomar som hoppat av gymnasiet utan något intyg om sin kunskapsnivå i handen.